Onsdagen den 14 november, kom kommunstyrelsens ordförande Ebba Östlin och mötte ett hundratal ungdomarna på Grunden i Alby. Jag var själv där och lyssnade. Tillsammans frågade vi henne om hur beslutet att stänga ner Unga Vuxna verksamheterna i Botkyrka hade gått till och varför de valde att göra så. Ebba Östlin berättade då att en viktig grund för beslutet är en rapport som skrivits av konsultföretaget Ramböll. Den sk. Ramböll – rapporten. Hon menade att rapporten tillsammans med samtal som hon haft med några föräldrar har lett kommunstyrelsen till att fatta detta beslut.
Eftersom rapporten verkar ha varit viktig så har jag har tagit mig tid att läsa igenom den för att förstå vad den innehåller.
Jag vill börja med att prata om vilka Ramböll är. Jag kan erkänna att jag verkligen inte hade någon aning innan allt detta, och jag antar att inte många som bor i Botkyrka vet vilka de är heller.
Det visar sig att Ramböll är ett av Sveriges största bolag inom Management consulting. Jag gick in och kollade deras hemsida: https://se.ramboll.com
Den är rätt så “lagom” och inte så “långt från lagom” om man säger så…
Hursomhelst fick de ansvaret att göra utvärderingen av verksamheterna för unga vuxna av kommunen.
När jag börjar att läsa rapporten märks det tydligt på deras språk att de kommer från majoritetssamhället och att de inte har satt sin fot i våra områden innan de blev ombedda att göra denna utvärdering.
Såhär skriver de t ex:
”Vår övergripande bild är att det är en homogen grupp besökare där alla känner alla, vissa etniska grupper uppges inte komma alls.”
Det här är ett citat direkt från utvärderingen när man skriver om Albys Hjärta. Jag reagerar direkt på språket här: Etniska grupper. Vad menar de?
Jag tolkar det som att de menar att Unga Vuxna enheterna inte jobbar med “svenska” ungdomar? Och då har vi igen en diskussion om svenskhet. Vem är svensk egentligen? När man säger “homogen” vad menar de då? Är det socioekonomisk situation, ålder, ”etnicitet”, geografisk plats? Jag fattar inte…
Ett annat exempel direkt från rapporten:
”Öppen fritidsverksamhet är viktigare för unga i lågstatusområden än för unga i högstatusområden.”
Välkomna till Norra Botkyrka som just blev utnämnt av Ramböll till ett “lågstatusområde” Förlåt, vilka är dem att bestämma vad som är hög- och lågstatusområden i Stockholm? Vad definierar ett lågstatusområde?
Men rapporten tar också upp viktiga problem, som personalen själva berättar om. Alltså, det är inte något som Ramböll hittar på, utan något som personalen tycker, tex:
“Personalen vill ha mer kunskap för att kunna ge bättre stöd till ungdomarna.”
“De vill ha bättre samverkan med andra delar av kommunen som t.ex. polisen, BASUN, områdessekreterare, studie- och yrkesvägledare. “
Det här är saker som de lokala ungdomscoacherna har önskat, det visar på en klar och tydlig självbild. De som jobbar i verksamheterna vet att den inte varit perfekt.
Men istället för att långsiktigt investera i personalen, som gör ett grymt arbete utifrån de förutsättningar som finns, så har man folk anställda med osäkra kontrakt vilket gör att man får en hög personalomsättning när folk byter jobb.
Sen skriver man vidare:
”Det upplevs finnas en övertro på behovet och nyttan av lokal förankring”
Det här är också något som verkligen störde mig. ”En övertro på lokal förankring”. Verkligen? Den som skrivit de här orden kan inte ha någon som helst förståelse för hur det är att växa upp i ett utanförskap, i ett socialt utsatt område. Där framtidstron är låg, där man inte ens vet vilka möjligheter som finns där ute. En övertro, ha!
Den här Ramböll-personen kan inte veta hur det är att inte känna sig representerad, varken bland lärarna på sin skola, bland tjänstepersonerna och politiker, bland personer i reklamfilmer, bland huvudroller i filmer.
En övertro? Det är jävligt lätt att säga för någon som alltid varit i majoritet. Jag kanske aldrig kommer kunna förklara kraften i att känna igen sig i sina förebilder, att vara representerad för hen. Men jag vet att om jag inte sett de äldre i mitt område göra vissa saker, så hade jag aldrig trott på att jag en dag kunnat göra dem själv.
Det är inte förvånande att det första en ny politisk majoritet i Botkyrka gör är att “döda” verksamheten för unga vuxna.
Moderaterna i Botkyrka har lobbat för det här beslutet länge, vi ser liknande saker hända på andra ställen i Stockholm till exempel Reactor i Husby där den politiska majoriteten också skiftat.
Det ironiska är att kommunen för några månader sedan använde samma ungdomar som man nu puttar ut på gatan för att lyfta valdeltagandet, det som är grunden för vår demokrati. I det senaste valet ökade valdeltagandet i Albydalen med 8 procentenheter.
Jag önskar att politikerna kunde lära sig att se värdet av de lokala verksamheterna.
Jag önskar att de hade besökt verksamheterna och själva skapat sig en uppfattning, innan man gav uppdraget att utvärdera till ett konsultföretag som enligt min mening inte använt rätt metoder.
Jag önskar att ni politiker hade pratat med oss unga vuxna innan ni stänger våra mötesplatser.
Jag önskar att Botkyrka Kommun ska ta sitt ansvar och göra om och göra rätt.
/ Ali Ahmed, redaktör Botkyrkas Röster