Konferensen som leddes av Ceylan Holago från Musiksupporten, är en uppföljning av fjolårets Fuck Branschen! som fokuserade på frågor om representation och inkludering. Samtalet i år tog ett avstamp i konkreta åtgärder för en förändring.
– Syftet med konferensen var främst att försöka samla hela musikbranschen till ett samtal och diskussion där frågor om inkludering och representation vädras på riktigt. Förhoppningen har hela tiden varit att vi genom Musiksupportens aktiviteter ska komma vidare i frågorna och kanske till och med kunna påverka branschen att enas om ett gemensamt och mätbart antidiskrimineringsarbete framåt, säger Ceylan.
Konferensen lockade till sig cirka 500 unika tittare, och bland publiken fanns bl.a tjänstepersoner från kommuner samt personer från organisationer som arbetar med liknande frågor. Men störst engagemang och närvaro kom från personer som arbetar inom musikindustrin, menar Ceylan. Jag blev väldigt hoppfull och glad av alla som deltog i chatten och diskussionerna. -Det känns verkligen som att frågan står högt på agendan och att vi inte längre behöver prata om det skulle finnas problem med rasism eller inte. Nu kunde vi fokusera på vad vi kollektivt kan göra åt det istället.
En av samtalspunkterna under konferensen var en frågestund med högt uppsatta ledare från svenska majorbolag och förlag, kring ett samtal om hur deras förändringsarbete fortskrider. – Det var för oss en självklarhet att delta eftersom både jag och företaget är starkt engagerade i frågorna runt integration och inkludering i musikbranschen. Det är en väldigt viktig fråga som äntligen kommer i fokus, Martin Ingeström, VD på Universal Music Publishing. – Konferensen kändes väldigt bra och genomtänkt med bra ämnen och bra talare, jag tror att många känner ett ännu större driv att komma vidare med arbetet nu, menar Martin.
”Jag tror att många känner ett ännu större driv att komma vidare med arbetet nu.”
Ceylan ser positivt på måndagens konferens och hoppas på att de inom branschen som sitter på ledande positioner ser sitt ansvar i dessa frågor. – Jag hoppas att en fick med sig inspiration och förståelse men framförallt hoppas jag att alla som tittade som sitter på ledande positioner faktiskt kände att det finns ett ansvar som inte går att blunda för. En organisation som inte arbetar aktivt med inkludering och representation kommer inte vara speciellt relevant eller attraktiv som arbetsplats, framför allt för de yngre och progressiva generationerna.
