Rapport bekräftar ungas intresse för samhällsfrågor

Sedan 1991 har Ungdomsbarometern årligen mätt vad unga mellan 15 och 24 tycker, känner och tänker på nu och inför framtiden. Hur mår de? Vad är viktigt för dem och hur påverkar samhället omkring deras liv? Rapporten för 2020 visar en ansvarstagande och socialt medveten generation som värderar trygghet och nära relationer högt, samtidigt som ensamhet och framtidsoro ökar.

 Hur coronapandemin kommer påverka Generation Z, som de födda efter 1995 brukar kallas, i det långa loppet är för tidigt att säga, men Ungdomsbarometerns ger en fingervisning om ungas mående, värderingar och intressen under pandemiåret 2020. En indikation på att detta inte var ett år som alla andra är att frågan om ökade resurser till sjukvård och omsorg sågs som den allra viktigaste, tätt följt av miljö- och klimatfrågor, jämställdhet och att motverka rasism. Även frågan om minskad arbetslöshet ansågs viktigare än föregående år, förmodligen på grund av den ökande arbetslösheten som till stor del drabbar unga i kristider.  

Att konsumera klimatsmart, t.ex. på second hand, tycks vara en fortsättande trend och en slags motreaktion på influencers konsumtionsnivåer på sociala medier. Man ska dock inte förkasta sociala medier som enbart ytligt tidsfördriv, då unga använder dem både till umgänge, underhållning, utbildning och politisk aktivism. Ungdomsbarometern spår att de digitala plattformarna kommer fortsätta att vara en stor del av ungas engagemang och sociala medvetenhet, inte minst tack vare tillgängligheten som det innebär att kunna samla nyheter, underhållning och privata inlägg på samma ställe.

Generation Z brinner med andra ord för både miljömässig och social hållbarhet, där Black lives matter-rörelsen och dess demonstrationer mot rasism och polisvåld ses som en bidragande faktor till det ökade engagemanget för antirasism. Även fast färre kan tänka sig gå med i ett politiskt förbund eller bli politiker, är intresset för samhällsfrågor stort och om den uppåtgående trenden håller i sig bör valdeltagandet bland förstagångsväljare överstiga 87% 2022.

”Ungdomsbarometern framtidsspanar att även fast det digitala livet är här för att stanna, finns det en viss önskan om att skippa mobilen och uppleva saker på riktigt i större utsträckning.”

I sin egen tillvaro värderar unga vänner, skolresultat, utbildning och familj högst. Detta är inget trendbrott från tidigare år, men svårigheterna att få jobb eller resa utomlands efter studenten kan ha gjort att större vikt läggs på skolan. 12% av alla gymnasieungdomars menar att de har ändrat sina framtidsplaner på grund av corona, och 18% är osäkra. En sån förändring kan handla om att man söker direkt till en högskola istället för att ta en paus från studierna, då det inte finns samma möjlighet att göra andra saker som det vanligtvis finns.

I framtiden lockar trygghet och stabilitet, vilket kan bidra till det ökade intresset för högre utbildning och en hälsosam livsstil. Allt färre kan tänka sig att bo eller arbeta utomlands medan den viktigaste aspekten för att vara nöjd med tillvaron i framtiden är att äga sitt boende, hela 91% tycker att det känns mycket viktigt eller ganska viktigt. Andra uppåtgående trender är att hjälpa andra och att göra sina föräldrar stolta, medan att bli känd och att träffa ”den rätte” är på nedåtgående.

Den ansvarskänsla som många känner, gentemot både sig själv och andra, är inte enbart av godo. 57% anger att de är stressade över de förväntningar som de har på sig själva, och det toppar därmed listan över saker unga känner sig stressade över. Detta samtidigt som färre upplever att de har makt att påverka sina liv. 2018 kände 69% att de hade stora möjligheter att påverka sin egen framtid, medan siffran sjönk till 59% 2020. Även fast det fortfarande är en majoritet som känner att möjligheterna är stora, är det ett märkbart trendbrott då känslan att kunna påverka sin tillvaro tidigare år har haft en positiv utveckling. En ännu mindre andel känner att de har stora möjligheter att påverka sitt liv här och nu, bara 39% jämfört med 53% 2018, vilket sannolikt är en effekt av pandemin och de restriktioner den inneburit.

Även känslor av ensamhet och tristess ökar sakta men säkert. En fjärdedel av alla unga tycker livet känns ensamt just nu och nästan en femtedel tycker det känns tråkigt. Det skulle vara lätt att anta att även detta har med exempelvis distansundervisning och begränsat umgänge att göra, men faktum är siffrorna ligger i linje med en trend som pågått de senaste åren. Ensamheten och tristessen ökar alltså oavsett pandemi eller inte, vilket är en oroväckande utveckling i ett samhälle där underhållning och nya kontakter aldrig varit så, till synes, lättillgängligt. 

För Generation Z längtar inte bara efter trygghet och stabilitet, utan också efter ett meningsfullt liv utöver det digitala. Ungdomsbarometern framtidsspanar att även fast det digitala livet är här för att stanna, finns det en viss önskan om att skippa mobilen och uppleva saker på riktigt i större utsträckning. Till exempel har intresset för fest börjat öka efter att ha minskat i flera år, och relationerna till nära och kära är viktigare än någonsin. Att ta hand om varandra ses också som viktigt då man vill att samhället ska bli mer rättvist, och man vill leva ett gott liv själv. 

Samtidigt som det finns uppenbara skäl till oro kring hur unga mår är drivkraften att förändra stark och uttrycker sig inte minst i en vilja att hitta nya sätt att skapa en mer hållbar samtid, framtidsångest och pandemi till trots.

Sara Idén

Bildkälla: Teemu Paananen, Unsplash